Livet från mina ögon

   jag är en berg och dalbana, vagnen åker sin runda om,om igen.. de bara går runt och stannar aldrig.. Samma känsla kommer tillbaka för varje gång jag försöker backa tillbaka. När de börjar bli bra och jag har gått framåt. Ploppar de upp igen. Är mycket i grunden till det men det är det stora som påverkar det hela. Är så olika beroende med vilka jag är med och vart jag är för att jag ska glömma känna..
Jag har en anledning till att jag vill sluta.. Men personen kommer alltid finnas där så då finns ju känslan där med.. är nu det är som värst med när man får dessa responser, att man är omtyckt, vissa pussar och massa grejor.. som vi umgås..
längtar till våren då jag kanske kommer bo och praktisera i västervik. om allt blir som planerat.. nästan som man kan få en ny start. såna här känslor kan man inte bara ignorera och hoppas de försvinner. men tänker iaf försöka..

imorgon blir det sista skoldagen innan jul lovet. Vet inte hur det kommer bli direkt men tar en dag i taget av de. På lördag blir det bowling med bruttan, henke och ng mer så.. och på söndag ska jag ner till västervik och fika, samt snacka mer min moster om lite grejor... Man får bara hoppas och kolla framåt istället. MEn nu måste jag gå och fixa lite..

ha en bra kväll!